Det som inte kan översättas
Om språk, AI och ett projekt som fokuserar på livet offline.
Godmorgon!
Vi fortsätter på svenska. Och med den intressanta spaningen att så många av er tyckte att det kändes mycket mer intressant att läsa bara för att jag bytte språk.
Säger inte det väldigt mycket? Idag kan AI översätta både text och ljud i realtid. Så man tänker att språk borde spela mindre roll. Men kanske är det just därför det blir så viktigt.
AI direktöversätter och blandar in uttryck från alla möjliga språk. Samtidigt ger AI-modellerna olika svar på samma fråga beroende på vilket språk du ställer den på. Varje språk har byggt sin egen värld och har en inneboende kultur som inte bara kan översättas rakt av.
En människa har precisionen och den kulturella tillhörigheten som krävs för att något ska kännas sådär under huden. Och vi kan bli hur flytande som helst på nya språk, men det är ändå något särskilt med modersmål.
Jag har alltid tänkt, som den ambitiösa akademiker jag är, ”om jag blir förälder vill jag ge mina barn många språk”. Och tog länge för givet att en internationell skola med undervisning på engelska måste vara bäst då, så att man får fler språk tidigt. Men sen lärde jag mig att forskningen snarare säger att det bästa sättet för ett barn att bli språkbegåvat är att förkovra sig i sitt modersmål. Bli riktigt bra på det. Och sen byggs andra språkkunskaper ovanpå det mycket mer effektivt.
Att som svensktalande sätta sina barn i engelsktalande skolor gör därför barn sämre på båda språken enligt forskningen. Så om målet är språkkunskaper gör man dem en björntjänst.
Det är intressant att ha fel, tycker jag. Saker är inte alltid som man tror.
Nu till något mindre politiskt.
I torsdags lanserade jag ett projekt jag jobbat på ett litet tag: Kvarteret.
Det utgår från insikten att livet offline börjar få allt mer plats i våra liv igen. Jag hoppas att det är mer av en insikt än en trend. Att vi börjar lära oss att vi mår bättre med mindre skärm och mer äventyr.
Det har kommit flera nya studier som visar hur fort vi mår bättre av att plocka bort skärmarna i våra liv. Ett par veckor bara så mår vi bättre enligt psykologiska skattningsskalor. Så att försöka bidra till mer tid utan skärm känns väldigt givande.
Vem som helst kan signa upp gratis på https://kvarteret.live, men det är framför allt tänkt att man ska prenumerera på sin egen stadsdel. Då får man tips varje torsdag: loppisar, gratis utställningar, bytesdagar, vandringar, allt möjligt skoj. Saker som redan händer men som de allra flesta inte vet om.
Jag har byggt en liten AI-redaktion som samlar in relevanta evenemang. I första omgången nu täcker vi tre stadsdelar i Stockholm och publicerar dem som ett nyhetsbrev varje torsdag. Om det går bra kan vi utöka till fler platser. Både i Stockholm och i andra städer.
Den initiala responsen har varit jättefin. Om det är något jag lärt mig av att bygga bolag är det att man vinner väldigt mycket på att lansera projekt tidigt så att man vet att man bygger något folk vill ha.
Det känns också väldigt roligt att använda AI till något som kommer till nytta även för dem som inte själva använder tekniken. Jag blir ju bättre på att tänka kring tekniken när jag försöker använda den till något i praktiken. Det är då man ser vad som fungerar och inte.
Så tipsa alla ni känner! Och berätta vad ni tycker att nästa bevakningsområde borde vara. Sundbyberg leder med 1 röst. Personligen är jag också peppad på att få tips på saker att göra i mitt bästa Roslagen.
Anna
