Select Page

Därför ska du inte ta debatten med rasisterna på Facebook

November 29, 2017 – Anna Loverus

Med ett val runt hörnet och polarisering som en identifierad samhällsutmaning är det många som funderar på hur man kan bidra till ett bättre debattklimat på nätet. Här är några konkreta förslag på vad du kan göra, och vad du borde undvika.

Ett återkommande tema under förra veckans Internetdagarna var att vi alla behöver ta individuellt ansvar för Internet. “Vi kan göra det tillsammans” är väl något av det minst farliga man kan föreslå, även om jag inte tror att vi kan bygga ett fungerande internet enbart på individuellt ansvar. Men det finns vissa saker som är bättre att göra än andra om du vill att trollen ska få mindre makt och hatet minska. Vissa saker, som kan verka oskyldiga, är rent av kontraproduktiva. Så om vi alla ska “göra det tillsammans” så gäller det att folk förstår vad som funkar och inte, utifrån hur internet ser ut idag.

Facebook är en teknisk plattform med vissa spelregler. Att förstå hur saker och ting sprids på nätet, och vad som påverkar detta, är nyckeln för alla som försöker höra sin röst hörd. När det kommer till just främlingsfientligt och rasistiskt innehåll är en del av initiativen och idéerna om vad den enskilda borde göra för att stävja detta, rent kontraproduktiva. Min avsikt med den här texten är inte att klanka ner på dessa initiativ, utan att – utifrån mitt perspektiv som någon som dagligen jobbar med att utnyttja Facebooks mekanismer – hjälpa till att förklara vad som vore att föredra istället. Självklart ska vi inte blunda för främlingsfientligt innehåll på nätet. Inte heller för annat innehåll där vi inte håller med. Men om målet är att åstadkomma skillnad, gäller det att jobba så smart som möjligt.

Här kommer fyra punkter du med fördel ska göra istället för att “neutralisera” eller debattera i kommentarerna på främlingsfientliga, rasistiska eller i största allmänhet korkade inlägg på Facebook. Eller, den allra första punkten är att anmäla det som på riktigt är rasistiskt. Snart kommer även funktioner från Facebook som gör det möjligt att anmäla falska nyheter och misinformation. Men om man vill göra mer än så? Om man vill verka för att världen ska bli en bättre plats? Det är faktiskt lättare än du tror.

Vad kan du egentligen göra för att minska polariseringen på Facebook

1. Ignorera det som är kass

Kommentera inte på främlingsfientligt eller hatiskt innehåll för att “ta debatten”. Kommentarer, reaktioner och hur länge vi tittar på något påverkar direkt hur många andra som får se det eftersom Facebook anser att det här innehållet är relevant för många. Facebooks algoritm “prioriterar upp” innehåll som får mycket likes och kommentarer, så när du kommenterar på poster du inte gillar kommer det innehållet alltså att nå ännu fler.

Den goda tanken om att många gemensamt ska gå in och skriver neutrala eller debatterande kommentarer på rasistiskt och hatiskt innehåll är alltså fullkomligt kontraproduktiv och hjälper alltså istället till att sprida detta. Tig ihjäl och anmäl hatet, ägna istället din tid åt de tre följande punkterna.

2. Gilla och kommentera det som är bra

Engagera dig i innehållet du vill se mer av. Kommentera och gilla på innehåll som du gillar, då är det istället det innehållet som når fler. Ditt engagemang kommer också, som en bonus, att skapa glädje hos personen som skapat innehållet. En hälsning till din moster som köpt nya krukor är därför en väldigt bra investering. Dels blir hon glad, och dels har du injicerat lite trevlighet i plattformen.

Det finns flera aspekter kring varför det här är viktigt. En extremt kortsiktig effekt som vi vill åstadkomma är att rekommendationsalgoritmerna prioriterar det positiva och trevliga, gärna också det ofarliga, så att det visas för fler. En god cirkel istället för en ond. Men vi är mycket mer benägna att lyssna på personer i våra liv som är snälla mot oss, som bryr sig om oss och uppmärksammar det vi gör. Så om vi engagerar oss i våra medmänniskor kommer de dels att lyssna på oss men också göra mer som vi gör och närma sig våra värderingar för att de känner sig närmare oss.

Det har skapats en kultur av att man egentligen inte ska posta innehåll på Facebook om man är “cool”. Att man ska hålla bilderna på barnen för sig själv. Det är inte alls bra, eftersom det gör att vanliga vettiga människor syns i mycket mindre utsträckning än de egentligen utgör av Facebookpopulationen. Svälj coolheten och bjud på en snäll kommentar. Det gör att de som känner sig lite ensamma eller utsatta känner sig sedda av dig och de kommer vara mer positivt inställda till vad du säger i andra sammanhang. Vi vill alla känna oss uppskattade och viktiga, och allra helst del av ett socialt sammanhang.

3. Hjälp folk att hitta grupper de kommer gilla

Hjälp folk på Facebook att hitta in i grupper du tror att de är intresserade av och kan uppskatta (men som inte är extremt politiska). Vi har stora behov av att vara del av grupper och både familjen, kyrkan och idrottsrörelsen har varit en bra plats för folk att få detta behov tillgodosett. Men i och med att samhället förändras så förändras också folks grupptillhörigheter.

Många, som inte är Facebook-experter, hittar idag till grupper när de skapas i samband med nyhetshändelser som får stor spridning. Eller när de blir tillagda av en vän. Det gör att det är svårt för folk att hitta positiva och peppiga sammanhang som de själva gillar fastän de här sammanhangen egentligen finns. Om du aktivt hjälper folk du känner, och tror kan uppskatta en grupp, att hitta till dessa platser, är sannolikheten att tråkigare, trolliga grupper tar över deras vardag mycket mindre. Fråga alltid personerna i fråga så klart, och förklara varför du tänker på just dem. Det allra bästa är nog om du också är med i gruppen själv. När jag har studerat Facebook-grupper blir det också tydligt att många grupper med extrema åsikter är öppna, och därför lättare för folk att hitta till, än andra grupper som ofta är stängda eller hemliga.

Det här kanske låter banalt, men det kan faktiskt göra större skillnad än du tror. Michela Del Vicario och hennes forskarkollegor har visat att vi på internet, precis som i verkliga livet, är mycket mer benägna att ta till oss information från människor som tillhör “samma grupp” som vi. När man tittar på extrema grupper av varierande slag kan man ofta se att de har gruppbeteenden som stärker gemenskap och tillhörighet för de som deltar. I flera av de stora grupperna med främlingsfientliga undertoner finns en tradition av att hälsa varandra godmorgon. Varje dag, vecka efter vecka, publiceras det flera inlägg som önskar de andra gruppmedlemmarna en trevlig dag. Om det här är den enda hälsningen du får på en dag blir det självklart en viktig händelse.

Sociala medier är en fantastisk plattform för att väldigt enkelt skapa tillhörighet och gemenskap. Så, om vi vill komma åt att många söker sig till främlingsfientliga eller trolliga grupper behöver vi helt enkelt hjälpa folk att tillgodose behovet av tillhörighet på något annat sätt.

4. Posta själv

Publicera eget innehåll som folk kan engagera sig i. De senaste åren har mängden innehåll som användare postar till sina flöden minskat drastiskt. Det gör att mycket av de innehåll som folk får upp i sina flöden spelar starkt på känslor eller har en agenda av något slag. Det är reklam, nyhetsartiklar och upprörda medmänniskor. Dela med dig av bra, vettiga artiklar du läser. Fråga dina vänner om restips, middagstips och barnbokstips.

Om varenda kommentar som idag läggs på att “prioritera upp” rasistiskt innehåll hos Facebook istället var början på en tråd om bästa receptet på saffransbullar, skulle räckvidden för det rasistiska innehållet gå ner drastiskt. Pinga in dina vänner, dela andras poster och skapa positivt innehåll på plattformen.

Slutligen

Jag förstår att det här känns helfel om man har suttit och debatterat med rasister dag ut och dag in i ett år. Men det gäller att förstå vilka spelregler som gäller på Facebook.

Och jag skulle nog ändå vilja säga att om det är dina egna Facebook-vänner som uttalar sig rasistiskt eller delar falska artiklar, så ska du alltid säga till och identifiera vad som är fel. Då har ni har en relation där du sannolikt har möjlighet att påverka deras tankebanor mer än någon som inte är deras Facebook-vän. Men prata inte bara med den här personen när hen säger rasistiska grejer eller delar falska artiklar. Prata med dem om allt annat också, så är sannolikheten att de lyssnar på dig mycket större när du väl påpekar att saker och ting inte riktigt ligger till som de tror.

13 Comments

  1. Elza Dunkels

    Så himla bra! Tack för detta!

    Reply
    • Helena du Rées

      Mycket bra bloggpost!

      Reply
    • Pontus Berg

      Jag är mycket tveksam till detta.

      Det finns trå dimensioner där det finns två olika metoder att adressera. Detta pratar bara om den ena.

      Den första är att inte sprida budskap man inte stöder för att inte riskera att fler attraheras av åsikten man inte delar. Exakt detta adresserar texten. Om du debatterar så bidrar du också till spridning.

      Det andra är att om grupper är isolerade, utan röster av förnuft och balans, så riskerar dom att radikaliseras. Hur skall vi i så fall försöka förhindra att fickor av mörka åsikter inte blir fickor av radikala mörka åsikter om vi inte möter föder dom med motargumenten?

      Jag tror på demokrati och i demokratins innersta väsen ligger att åsikter bryts mot varandra. Debatt och argumentation. Jag tar hellre debatt och bidrar till spridning (som alltid sker med min ståndpunkt med – det är ju det som triggar spridningen till mina följare) än att bidra till isolerade öar av radikaliserade galningar.

      Så jag håller inte med. Alls.

      Reply
      • Mona Wallin

        Håller med om att aspekten “inte hjälpa rasistiskt material att få spridning” är viktig, jätteviktig. Och absolut att bidra till den mer kärleksfulla stämningen genom att se över själv vad man aktivt delar.

        MEN – vad säger forskningen om att trådar lämnas helt onyanserat rasistiska? Där inte en enda person säger emot?

        Jag tänker att det är en stark källa till nyrekrytering av människor som står och väger och inte riktigt vet vad de ska tycka. Men forskning kanske säger att fördelarna med det är mindre än den risk det medför att artikeln i fråga får mer spridning?

        Reply
      • Elisabeth Ekener

        Jag håller med om det Pontus skriver. Jag postar motargument främst för att de som inte är hardcore, utan sådär lite mittimellan, ska får ta del av (förhoppningsvis) välavvägda argument emot rasistiska, falska eller andra negativa posts. Jag tänker att det finns en stor grupp ganska obeslutsamma människor som behöver nås av bra och genomtänkta argument, och som också kan påverkas av dem.

        Reply
  2. Tomas Karlsson

    Hur gör man när USAs president ägnar sig åt rasistiska kampanjer på sociala medier? Ska man strunta i det?

    Reply
  3. Gunbritt Mars

    Min uppfattning är att Facebook skulle bli helt meningslöst om mina vänner bara publicerade info om recept, gulliga djur och fina barn, så att det blir det enda som dyker upp i ”nyhetsflödet”.
    Visst är det mysigt med kärleksfulla budskap och vackra vyer, men lugna, intelligenta tankar som berör mig och Livet uppskattar jag än mer och där kan även resonemang kring rasism ingå.
    Men vissa artiklar och påståenden mår dock, både jag och omgivningen, bäst av att vi helt ignorerar.

    Reply
  4. Elna

    ❤️

    Reply
  5. Mattias Lahti Davidsson

    Tack för ett intressant blogginlägg, Anna. Jag delar ditt engagemang i frågan om ett bättre samtalsklimat på nätet. Det finns ingen anledning varför vi ska behöva vada igenom en massa hat och hot från mer eller mindre anonyma avsändare i sociala medier, beteenden som aldrig skulle accepteras på gator, torg, arbetsplatser etc. där människor träffas i verkliga livet. Din ansats är dock för snävt teknisk, anser jag. Det finns nämligen sociala aspekter inbyggda i vårt användande av sociala medier. Visst rankas inlägg som får motreaktioner upp och kan därmed läsas av fler. Men hat som får stå oemotsagt skrämmer bort människor som annars gärna hade velat vara med i diskussionen. Att vi nu är många som säger emot ingjuter mod. Det gör också att mediehusen aktivare börjat moderera bort hatiska och hotfulla inlägg. Dessutom har åtminstone FB piggnat till och aviserar krafttag. Vi som förr passivt drog oss undan uppfylls av känslan att vi kan och faktiskt gör något, att vi inte är ensamma och en positiv spiral är därmed igång. Därför är det bra med initiativ som #jagärhär, men det behövs fler!

    Reply
  6. Mange

    Vad kan vi göra åt Flashback och liknande sajter? Samma råd där?

    Reply
  7. Olle Nyström

    Bra och tänkvärt. Har egentligen bara en invändning som man kanske också bör ta i beaktande. I de grupper och kommentarsfält där hatet och främlingsfientligheten florerar finns också läsare. Bland dem människor, t ex unga män, som själva försöker bilda sig en uppfattning om vad som är rätt och fel.

    Framförs inte det alternativa perspektivet i dessa grupper, bemöts inte påståenden med fakta och motargument, blir filter-bubblorna intakta. Det finns ett värde i att olika röster ställs mot varandra.

    Frågan är komplex. Kanske blir min slutsats att vi ska undvika mass-effekten, dvs att många går in och “dissar” och egentligen bara rör upp “digitala spår”. Men att ett sakligt inlägg med referenser till fakta och starka argument ändå kan vara motiverat.

    Spännande och viktig diskussion!

    Reply
  8. Tommie Zetterlund

    Jag förstår poängen med att inte ge hat uppmärksamhet och att på så sätt försöka tiga ihjäl det. Det finns bara ett problem. Det har historiskt aldrig tidigare fungerat.

    Och när det gäller hur Internet och hur Facebook fungerar så faller argumentet att tystnad skulle minska spridningen lite grand. För även om det skulle minska spridningen bland de “goda” Facebookanvändarna så kommer det fortfarande spridas i den filterbubblan det ursprungligen kom ifrån. Och då helt oemotsagt. Det kan öka risken för radikalisering eller att osanningar tas för sanningar som sedan sprids vidare helt oemotsagda.

    Grunden i en demokrati är att olika åsikter diskuteras och testas mot varandra. Och jag ser hellre att debatt bidrar till mer spridning än att åsikter står oemotsagda och sprids lite mindre.

    Dessutom kan många faktiskt finna tröst i att se eller höra någon annan kämpa och argumentera för kloka värderingar och kritiskt förhållningssätt. Och många kan känna en trygghet i att det faktiskt finns människor därute som vågar säga emot. Det är som Martin Luther King en gång sade: “The ultimate tragedy is not the oppression and cruelty by the bad people but the silence over that by the good people.”

    Reply

Trackbacks/Pingbacks

  1. Redaktionsrevolter, algoritmskola och analys av sd-väljarnas stöd - Bisonblog - […] Därför ska du inte ta debatten med rasisterna på Facebook […]
  2. Bloggsvepet - Helena Enqvist - hon som cyklar lite - […] annat viktigt inlägg som jag läste under veckan var ”Därför ska du inte ta debatten med rasisterna”. Om hur…

Submit a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *