Select Page

Därför är Filterbubblan inte det vi borde prata om

November 24, 2017 – Anna Loverus

Filterbubblor har blivit ett populär förklaring till varför Trump blev president. Men få verkar veta vad en filterbubbla faktiskt är. Och istället för att debattera filterbubblans existens borde vi egentligen fokusera på något mycket viktigare.

När Eli Pariser 2011 definierade begreppet “filterbubbla” i sin bok The Filter Bubble: What The Internet Is Hiding From You, var det inte jättemånga som brydde sig om det. De senaste åren har begreppet dock blivit allt vanligare för att beskriva ett suboptimalt internet, särskilt i relation till demokratifrågor. Problemet är bara att många inte vet vad en filterbubbla är. Begreppet används ofta felaktigt för att beskriva generell polarisering på internet, det vill säga att människor med en viss politisk åsikt inte möter personer med en annan politisk åsikt, och kanske inte ens exponeras för media eller information som går emot deras befintliga världsbild.

Enligt många mätningar verkar polariseringen öka, både i samhället och på nätet, och World Economic Forum anser att polariseringen är ett av de största hoten mot mänskligheten just nu. Men den här trenden har förvånansvärt lite med eventuella filterbubblor att göra, polariseringen började långt innan Internet och sociala nätverk var del av vår vardag. Jag ska försöka förklara.

Eli Pariser, som har definierat begreppet, pratar om de tjänster som ger dig personliga rekommendationer av innehåll utifrån dina tidigare beteenden. Det här är något som började hos Google och andra sökmotorer. Varje individ som letar information på internet med hjälp av de här tjänsterna får se visst innehåll men inte annat. De hamnar i en bubbla där visst innehåll väljs bort för att dina träffar ska bli mer relevanta för dig, men du vet inte om vad som är bortvalt. Idag använder nästan alla sociala nätverk och sökmotorer en algoritm som räknar ut och visar vad som är relevant för dig, snarare än bara visar upp posterna i ordningen de publicerades.

Det finns flera missuppfattningar om filterbubblor som skapar stor begreppsförvirring, även hos de personer som debatterar ämnet. Därför tänkte jag räta ut några av de här missförstånden. Eftersom begreppet ofta väcker en intuitiv idé om vad det är så är det inte konstigt att folk hör det, och tror att de vet vad det är. Särskilt eftersom mycket av debatten handlar om huruvida det finns bubblor eller inte, känns det prioriterat att vi vet vad en bubbla är innan vi ger oss in i detta.

  1. Alla har sin egen filterbubbla. Själva definitionen av filterbubblor utgår från att två personer som är tillsynes väldigt lika får olika sökresultat på samma sökord. Men du delar inte din filterbubbla med andra människor.
  2. Filterbubblor handlar inte om politiska åsikter eller ideologier i sig, utan om all information. När det förekommer i sammanhang som rör politik eller samhällsfrågor på olika sätt skapar det andra effekter än om det handlar om effekterna av att dricka kaffe. Men det förekommer även där. Olika personer får olika saker beroende på vilka de är, men de vet inte varför. Politisk preferens är bara en del av all information om dig som en algoritm eventuellt använder för att ge dig relevanta rekommendationer, mycket styr dig sannolikt hårdare än politisk preferens, särskilt i Sverige där partierna är relativt många och lika.
  3. Filterbubblor handlar inte om att människor självmant kategoriserar sig med likasinnade, exempelvis genom att aktivt följa sidor eller vara med i grupper på Facebook. Det är här det börjar bli svårt. För grupperna du är med i och sidorna du gillar påverkar vad du får upp för resultat när du exempelvis söker information, de är med och formar dina personliga rekommendationer, din filterbubbla. Men att du får upp massor av innehåll i dina flöden från en viss grupp som du är medlem i är helt naturligt, du vet varför det sker. Även om du får så mycket notiser från en viss grupp att din telefon tar time-out och allt annat innehåll trycks undan, så kan du alltid gå ur gruppen, och få annat innehåll. Men du kan inte gå ur din filterbubbla, för när du söker på fönsterputs, sockerkaka och hur man stavar “egentligen” och dina resultat ser annorlunda ut än mina, så förväntar du dig inte att dina resultat ska vara påverkade av huruvida du surfar från telefonen, eller av vilket postnummer du bor på. Filterbubblor handlar om att vi inte vet vilken information vi inte har, särskilt när vi tror att det vi ser är vad alla ser.

Det finns forskning som visar att polariseringen ökar när människor kategoriserar sig i grupper där alla tycker väldigt lika och att detta har ökat i och med internet. Men dessa grupper är inte i sig några filterbubblor.

Att kategorisera sig i grupper med likasinnade är något forskningen vetat länge att människan gillar att göra. Långt innan internet påbörjades ett skifte från tajta nätverk som var fokuserade kring familjen till en lösare och mer fragmenterad nätverksstruktur. Den här är något som förstärks av sociala nätverk, där det är lätt att hitta andra personer som ser världen som du, även om de inte bor i ditt kvarter.

Debatten om filterbubblor

I debatten om filterbubblor används ofta dagstidningen som exempel på att fenomenet inte är nytt eller att de inte finns. Du hade en socialistisk eller liberal morgontidning, kanske även en kvällstidning, och det var dina enda perspektiv. Men tidningsexemplet missar nästan alltid två aspekter när det används för att förklara att filterbubblor inte är något nytt:

  1. Du visste vilket perspektiv din tidning förmedlade, det var även något tidningen själv kommunicerade.
  2. Du kunde alltid gå och köpa ytterligare tidningar om du vill veta vilka perspektiv du inte fick.

Men dagens rekommendationsalgoritmer skiljer sig på båda dessa punkter:

  1. Du har ingen aning om varför just du får just de träffar som dyker upp när du letar viss information.
  2. Du kan inte ta reda på vilken information du hade fått om du varit någon annan.

De här två faktorerna i sig är varför vi började prata om filterbubblor över huvud taget.

När forskaren Peter Dahlgren står på Internetdagarnas konferensscen och pratar om att filterbubblor inte finns, argumenterar han genom att säga att vi har mer information att tillgå idag, än någonsin tidigare, och att vi kan mäta att folk får information från fler olika källor. Det stämmer. Men eftersom filterbubblor egentligen inte handlar om antalet perspektiv vi möts av blir det problematiskt när det måttet används som bevis för filterbubblor eventuella existens. Vi kan helt enkelt inte mäta huruvida filterbubblor finns genom att mäta antal nyhetssajter vi tar del av. Vi kan mäta huruvida filterbubblor finns genom att titta på vilken information som sorteras bort när folk försöker aktivt ta reda på hur något ligger till, och hur mycket två individers sökresultat varierar när de söker svar på samma fråga.

Filterbubblor handlar alltså inte om huruvida informationen vi tar del av är politiskt vinklad eller neutral. Utan om urvalet av information. Det är ett reellt problem som kan uppstå när tjänster använder algoritmer som ska rekommendera oss innehåll som vi sannolikt gillar. Det blir också viktigt att separera på passiv och aktiv konsumtion av information. För om vi aktivt letar information i ett visst ämne, exempelvis via Google, förväntar vi oss sannolikt ett större oberoende i våra sökresultaten, jämfört med när vi passivt konsumerar länkar som når oss i nyhetsflödet på Facebook.

Finns de då, Filterbubblorna?

En mycket snabb insamling av skärmdumpar på ett och samma sökord visar att det finns vissa skillnader. Men i mitt mycket bristande urval syns inte i närheten på så stora skillnader som tidigare visats upp vid jämförelser av Googlesökningar.

Mer intressant, när det kommer till sociala mediers påverkan på demokratin är hur folk själva kategoriserar sig i grupper med likasinnade. Det är en aspekt som aldrig kommer få lika stort medieutrymme eftersom det inte stämmer med narrativet att teknik är farlig eller antidemokratisk. Vi styr alla våra flöden i den riktning som passar vår individuella världsbild, helt utan hjälp från algoritmer.

Här är effekten på våra nyhetsflöden mycket större, beteendet är inte alls lika gömt i det dolda och vi vet att det bidrar starkt till polariseringen. Men frågan är – vad ska vi kalla det fenomenet?

0 Comments

Trackbacks/Pingbacks

  1. Sex i politiken och filterbubblans slutliga död - Bisonblog - […] Därför är inte filterbubblan det vi borde prata om […]
  2. Filterbubblor finns och finns inte på samma gång - […] inlägget Därför är filterbubblan inte det vi borde prata om beskriver Anna Loverus detta problem, och att filterbubblor faktiskt existerar,…

Submit a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *